Ghasri: Den vite mannens nya börda

Ghasri: Den vite mannens nya börda
I dag består bördan i att tillrättalägga historien, väcka och upplysa massorna, bestämma vem som får säga vad samt avgöra vilka filmer eller litteratur som är lämpliga att ta del av, skriver Anosh Ghasri.

I slutet av förrförra seklet gav den engelske poeten Rudyard Kipling upphov till en smärre kontrovers med dikten ”Den vite mannens börda". Kipling, född i Indien av engelska föräldrar och en anhängare av imperialism, uppmanade med dikten Amerika till kolonisering av Filippinierna.

Barn av sin tid som Kipling var, såg han kolonialismen som ett nödvändigt ont för att civilisera djuriska färgade personer. Detta ansågs rentav vara vitas moraliska plikt och börda. Det har passerat en del vatten under broarna sedan dess.

Avkolonisering har skett i etapper och rasismen är inte bara ett illa ansett fenomen i västvärlden idag, den är till och med belagd med straff.

Efter George Floyds död i samband med ett polisingripande i USA har frågan om rasismens omfattning och orsaker även i Sverige aktualiserats än en gång. Det är kanske inte så konstigt.

Floyds död väckte en global rörelse, med en del aparta uttryck för antirasism som funnits även i Sverige i nära två decennier.

Inte på grund av att landet bebos av illasinnade, främlingsföraktande vita svenskar, utan för att aktivister med salongsfähiga förklaringar ryckta ur sitt sammanhang vill ge en bild av Sverige där mörka människor sägs ha samma levnadsvillkor och historia som svarta i USA. Jämförelserna är dock, som historikern Lars Trägårdh påpekat, direkt oanständiga och en förolämpning mot svarta i USA.

Traditionellt sett har klass varit en viktigare förklaringsfaktor i svensk debatt än ras och hudfärg. Emellertid har en del akademiker, i växelverkan med särintresseorganisationer som fokuserat på ras och hudfärg, agerat som generator för att ras och hudfärg ska ersätta klass. Intressant nog har de fått mest gehör hos vänstern.

Häromåret menade akademiker att mjölk är en symbol för rasbiologisk renhet och vit överlägsenhet – ett föga imponerande bidrag till mänsklighetens framskridande som de lyfte lön för. Liknande exempel finns det gott om.

På senare tid har akademiker argumenterat för nedmontering av polisen, medan andra upprepat mantran att olika problem bland utrikesfödda och mörkhyade beror på en exkluderande (vit) svenskhet.

I diktens femte strof skrev Kipling om hur otacksamt det moraliska uppdraget var för de vita, medan han i den första strofen skrev:

”Ta upp den vite mannens börda,
sänd män med mod och spänst
i landsflykt, sänd er bästa flock
till era fångars tjänst
att träla i tungt harnesk
att ge en vettlös hord
ett vilt, nyss fångat folk – halvt barn,
halvt djävlar – värn och vård.”

I demonstrationer och protester som hållits mot polisbrutalitet och för social rättvisa, har vita personer krävt (ibland hotfullt) att andra vita personer ska ta ställning för social orättvisa och de ”svartas kamp”.

Vit tystnad är vit våld, menar dessa frälsta personer som funnit både Sanningen och sitt kall. Andra har ryckts med i sådan grad här hemma att de helt anammat retoriken i USA utan hänsyn till det amerikanska, eller för den delen det svenska, sammanhangets särart.

Även här hörs det att vita inte är utan skuld. Botgöring är, om uttrycket tillåts, det nya svarta. Det vi ser är den vita mannens nya börda, i en tappning som är lika farlig som Kiplings första uppmaning.

I dag består bördan i att tillrättalägga historien, väcka och upplysa massorna, bestämma vem som får säga vad samt avgöra vilka filmer eller litteratur som är lämpliga att ta del av.

Kiplings uppmaning utförs i dag mycket av vita män med mod och spänst, den bästa flocken som trälar i tungt harnesk, blinda av frälsningens rus med målet att lägga om historiens pusselbitar. Men också att ge de som motsätter sig tanklöst radikala förändringar, alltså de som i dag ses som halvt barn halvt djävlar, värn och vård i form av mästrande tillsägelser.

Få ställer frågan om hur många svarta eller bruna personer i Sverige som är ättlingar till slavar, eller hur många vita som är ättlingar till slavägare? Likväl pratar aktivister och anställda inom public service om privilegierade vita. Det oroande är inte bara travesteringen av situationen i USA.

Lika oroande är att en för Sveriges historia, men också nutid, främmande retorik får ett så starkt fotfäste att det spär på motsättningarna med nya farliga konfliktlinjer.
Anosh Ghasri

nwt.se

Du har ingen rätt att slippa bli kränkt السابق

Du har ingen rätt att slippa bli kränkt

«مقتل غزال مقدس» و«أُم!»: معضلة الألوهية ومعنى الإله التالي

«مقتل غزال مقدس» و«أُم!»: معضلة الألوهية ومعنى الإله

شاركنا تعليقك