Ny forskning avfärdar oron för filterbubblor

Ny forskning avfärdar oron för filterbubblor
Filterbubblor och tillväxten av nischade informationskällor på internet är inte en avgörande faktor bakom polariseringen i samhället, visar en ny avhandling: »Det finns inte mycket som stöder antagandet om att vi är isolerade från varandra«.

I början på 2010-talet uttrycktes ofta en bekymmersam inställning till det nya medielandskapet och internets expansion. Den drastiska ökningen av informationskällor väckte en oro över att det skulle spridas desinformation och att människor skulle isolera sig i filterbubblor och enbart söka sig till ”nischade nyhetssajter” som bekräftar och förstärker ens egna åsikter och verklighetsuppfattning.

”Aldrig har det varit lika enkelt att bli informerad. Aldrig har det varit lika enkelt att bli desinformerad” skrev Framtidskommissionen från 2013 om det nya medielandskapet i sin underlagsrapport.

Men debatten kring huruvida filterbubblor och den växande tillgången till alternativa informationssidor bidrar till en ökad polarisering i samhället är, enligt en ny avhandling från Göteborgs universitet, överdriven och saknar vetenskaplig grund.

– Begreppet filterbubblor är något som uppstått och marknadsförts av journalister och har egentligen ingen bäring någon annanstans. Det har smugit sig in i forskningen, säger avhandlingens författare Peter Dahlgren.

När han påbörjade sin doktorsavhandling år 2014 gick han in i arbetet med en föreställning om att människor tenderar att fastna i filterbubblor och selektivt välja och välja bort information utefter ens övertygelser.

– Jag trodde inte att det skulle visa sig att det inte alls finns mycket stöd för idén om filterbubblor. Men att vi skulle undvika information som går emot vår övertygelse, att det skulle vara något slags normaltillstånd, är helt enkelt felaktigt, säger han.

Peter Dahlgren menar att vare sig man står åt höger eller vänster på den politiska skalan så tenderar politiskt intresserade och nyfikna att ta del av nyheter från båda sidorna. Det finns enligt honom inte mycket empiri som talar för att människor inte skulle söka information från både traditionella och nischade nyhetsmedier, eller att selektiv mediaexponering skulle bidra till polarisering.

– Jag hoppas att min forskning ska bidra till lite kunskap på området. Debatten i medier, och i synnerhet på sociala medier, tenderar att utgå från en föreställning om att såhär är det, och så kommer alla överens om att det är på det sättet. Men denna föreställning kan vara helt ogrundad. Så det är viktigt att man kommer med kunskap och kan reda ut vad som är sant och inte sant, säger Peter Dahlgren.

Människor, då framför allt kanske unga, som inte har så starka åsikter eller ännu inte vet var de står politiskt, hur kan de påverkas av det nya medielandskapet? Hur navigerar de bland alla informationskällor?

– De som inte är så politiskt intresserade tar mindre del av politiskt innehåll. De som kan påverkas mest tar del av det minst, medan de som har starka åsikter och attityder tar del av information från traditionella och nischade medier, säger Peter Dahlgren.

Avhandlingen bygger dels på en panelstudie om hur vi utifrån vår politiska inställning väljer nyheter, där 2 254 deltagare svarat på enkäter tre gånger under två år. Dels bygger den på ett experiment som gick ut på att 2 514 deltagare blev exponerade för information som de valt och inte valt att ta del av. Detta för att undersöka om det uppstår affektiv polarisering, det vill säga ett ogillande av en person som kritiserar deltagarens åsikter. I detta fall handlade det om invandringsfientligt och invandringsvänligt innehåll med hotfull respektive neutral ton.

Resultatet visar att det under experimentet inte uppstod någon märkbar affektiv polarisering, men att deltagarna blev arga och kom med motargument när de exponerades för innehåll de inte höll med om. Detta visar, enligt Peter Dahlgren, att människor inte endast intresserar sig för att stödja en viss åsikt utan att de också är intresserade av att argumentera mot information som går emot deras uppfattning.

– Vi har de senaste åren hört mycket om confirmation bias, alltså att vi bara skulle söka upp information som bekräftar vår egen övertygelse. Det här visar på raka motsatsen, att vi söker upp information som går emot vår övertygelse för att argumentera mot den. Det här är något som inte dyker upp i debatten utan man fokuserar bara på den ena aspekten. Vi människor är mångfacetterade och har många intressen som vi vill tillgodose.

Vilken utgångspunkt tycker du att vi ska ha när vi diskuterar det nya medielandskapet?

– Det går fram och tillbaka i den meningen att fragmenteringen ökar från ett decennium till ett annat. På 1500-talet varnade folk för att tryckpressen skulle skapa ökad fragmentering och att folk inte skulle läsa Aristoteles längre, det sågs som ett problem. Vi har ungefär samma debatt nu, 400 år senare, så det verkar inte ske särskilt mycket förändring på den fronten. Historien går i cykler och vi har ett ganska kortsiktigt perspektiv på saker och ting, säger Peter Dahlgren.

Källa: dagensarena.se
 

Alkohol ökar risken att få coronaviruset السابق

Alkohol ökar risken att få coronaviruset

السجن مدى الحياة للمتهم الرئيسي في قتل سياسي ألماني مرحب باللاجئين التالي

السجن مدى الحياة للمتهم الرئيسي في قتل سياسي ألماني مرحب باللاجئين

شاركنا تعليقك