Ny rapport: Att regeringen saknar plan är illavarslande

Ny rapport: Att regeringen saknar plan är illavarslande
Regeringen saknar en plan för hur de offentliga finanserna ska komma tillbaka till överskott efter stora underskott under coronakrisen. Det är illvarslande skriver Finanspolitiska rådet i en rapport.

Regeringen har sjösatt massiva stödprogram för att stötta svensk ekonomi genom coronakrisen. Insatserna har räddat många jobb, men också lett till stora underskott i statsfinanserna.

Finanspolitiska rådet tycker att underskotten har varit befogade, men riktar samtidigt kritik mot regeringen för att inte ha presenterat någon plan för hur den ska återgå till sitt så kallade överskottsmål.

Målet kräver att staten sparar en tredjedel av Sveriges bruttonationalprodukt (BNP) i snitt över en konjunkturcykel och är del av det finanspolitiska ramverk som sjösattes efter 90-talskrisen för att stärka de svenska statsfinanserna.

Rådet är också kritisk till att riksdagen flera gånger de senaste åren – i så kallade utskottsinitiativ – gjort avsteg från principen att budgeten ska behandlas samlat i samband med höstbudgeten. Så sent som förra månaden körde oppositionen över regeringen genom att skjuta till ytterligare ett antal miljarder till äldreomsorgen.

”De återkommande utskottsinitiativen, men även avsaknaden av en tydlig plan för återgång till överskottsmålet, är illavarslande tecken på att det finanspolitiska ramverket riskerar att urholkas,” skriver rådet i sin årliga rapport som släpptes vid lunchtid på måndagen.

Finanspolitiska rådet – som leds av före detta riksbankschef Lars Heikensten – bildades 2007 på initiativ av dåvarande finansminister Anders Borg (M) för att bland annat se till att regeringen följer sitt överskottsmål.

Sveriges statsfinanser gick förra året back med drygt tre procent av BNP, och i år bedömer regeringen att underskottet kommer att bli mer än fyra procent. Det skulle i så fall bli det största underskottet sedan 90-talskrisen.

Trots detta anser Finanspolitiska rådet inte att regeringen har brutit mot överskottsmålet eftersom coronakrisen har krävt kraftfulla åtgärder. Att målet är utformat som ett snitt över en hög- och lågkonjunktur gör det möjligt för staten att låna under dåliga tider om den sparar mer när ekonomin går bra.

”Rådet ser inga skäl till att storleken på de samlade åtgärderna borde varit väsentligt annorlunda,” står det i rapporten.

Rådet tycker att också att politikerna i huvudsak har agerat snabbt och kraftfullt under coronakrisen.

”De vidtagna åtgärderna har tveklöst bidragit till att begränsa pandemins ekonomiska skadeverkningar och de flesta av åtgärderna har varit utformade så att syftena kunnat nås på ett förhållandevis effektivt sätt,” skriver rådet.

Expertmyndigheten ger också regeringen tummen upp till regeringens beslut att tillfälligt höja a-kassan och ge mer pengar till kommunerna för att täcka vårdbehoven. Även korttidsarbete, omställningsstöd, omsättningsstöd och anstånd med skatteinbetalningar får grönt ljus av rådet.

Men rådet är samtidigt kritiskt.

Rådet anser att regeringens generella sänkning av arbetsgivaravgiften har haft dålig träffsäkerhet och därför bör undvikas framöver. Det tycker också att regeringen borde ha lämnat besked om förlängningar av omställningsstödet tidigare och är kritiskt till att regeringen flera gånger har ändrat stödnivåerna.

Omsättningsstödet till enskilda näringsidkare kom dessutom mycket sent, anser rådet.
”Förändringarna har skapat onödig osäkerhet och försvårat för företag och individer att fatta välgrundade beslut”.

Finanspolitiska rådet blickar också framåt i sin rapport.

Det varnar för att Riksbankens nollränta och redan stora värdepappersköp kommer att göra det svårare för centralbanken att sänka räntorna för att stötta ekonomin framöver – samtidigt som riskerna för allvarliga finansiella obalanser ökar ju längre tid som Riksbankens stöd fortgår.

Råder anser att finanspolitiken kan behöva användas oftare för att parera framtida lågkonjunkturer och efterlyser ett större samspel mellan finans– och penningpolitiken. Sedan 90-talet har de bägge politikområdena hållits strikt åtskiljda, bland annat för att undvika att politikerna gasar på ekonomin alltför mycket med hjälp av låga räntor i syfte att vinna val.

En annan fråga som diskuteras flitigt är om de låga räntorna gör det mindre problematisk att ha en högre statsskuld.

Rådet tycker att det finns starka argument för att statsskulden ska fortsätta vara låg. Det lyfter fram behovet för staten att kunna låna vid nästa kris, särskilt i ett läge när svenskarnas omfattande privata skulder har försämrat ekonomins motståndskraft.
”Därtill bidrar handelskonflikter och geopolitisk instabilitet till hög osäkerhet.

Sammantaget talar dessa omständigheter för att den offentligfinansiella ställningen inte bör försvagas,” skriver rådet.

Källa: SVD.se

Gun-Britt, 92, var först att få vaccin i Sverige – nu har hon somnat in السابق

Gun-Britt, 92, var först att få vaccin i Sverige – nu har hon somnat in

Ungdomsarbetslösheten sjunker – och väntas sjunka ytterligare التالي

Ungdomsarbetslösheten sjunker – och väntas sjunka ytterligare

شاركنا تعليقك