Svenska elevers matematikkunskaper en varningsklocka

Svenska elevers matematikkunskaper en varningsklocka

DebattDen nya Timss-mätningen visar att kunskapsklyftorna inom matematik och naturvetenskap fortsätter att öka i Sverige.

En av tio elever uppnår inte lägstanivån i matematik. Resultaten är inte tillfredsställande, det är en bekymmersam utveckling som kräver åtgärder, skriver Roger Haddad (L), utbildningspolitisk talesperson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Skolverket har nyligen presenterat TIMSS-mätningen 2019 som studerar elevers kunskapsutveckling inom naturvetenskap och matematik. Generellt noteras inga större förändringar sedan mätningen 2015. Vissa delar sticker dock ut, högpresterande elever gör bättre ifrån sig och lågpresterande elever presterar sämre. Skillnaderna fortsätter att öka och i mätningen är det tio procent av de svenska eleverna som inte uppnår lägstanivån i matematik.

Därför är det anmärkningsvärt att utbildningsministern anser att Sveriges placering är ett ”styrkebesked”. Jag delar inte den uppfattningen. Tvärtom är TIMSS en i raden av varningsklockor som återigen bekräftar att mer måste göras för att fler ska uppnå kunskapsmålen i matematik.

Matematik avviker mest

Vi måste komma ifrån dagens inställning att det räcker med att elever når upp till betyget godkänt. Studerar man resultaten i olika ämnena ser vi att resultaten är som lägst i matematik.

De nationella proven i matematik för årskurs nio 2018/2019 visar att andelen underkända var 17,4 procent, 32,8 procent uppnådde den lägsta godkäntnivån, E. Detta bekräftas i Skolverkets rapport över slutbetyg i grundskolan våren 2020.

Bortser vi från ämnet svenska som andraspråk så är det ämnet matematik som avviker mest. Nio procent av eleverna är underkända och hela 31 procent har erhållit det lägsta betyget för godkänt.

Sverige måste ha högre ambitioner. Ska vi lyckas göra bättre ifrån oss internationellt och höja resultaten i skolan då måste fokus ligga på kunskapsuppdraget.

Det kräver uppföljningar av elevernas utveckling redan i lågstadiet. Vi måste säkra att alla elever utbildas av behöriga lärare. Vi kan inte acceptera att 40 procent av de som undervisar i naturvetenskap och 30 procent i matematik saknar behörighet. Lärarens insatser är den absolut viktigaste faktorn i skolan, därför är just detta inget annat än ett misslyckande.

Vi kan inte acceptera att 40 procent av de som undervisar i naturvetenskap och 30 procent i matematik saknar behörighet

Vi ser nu att andelen obehöriga lärare ökar efter några års positiv utveckling. Det är heller ingen hemlighet att det är på skolor med tuffast uppdrag och med elever som är i störst behov av utbildade och erfarna lärarna som läget är mest problematiskt.

God arbetsmiljö, bra villkor, karriärmöjligheter, en bra löneutveckling och inte minst ordning och studiero är de främsta faktorerna att förbättra om vi ska kunna motverka den pedagogiska segregationen.

Regeringen måste också ta till sig vårt förslag att ta fram en strategi för att locka tillbaka de tusentals lärare som lämnat yrket. Satsningar på fortbildning måste permanentas och fokus måste fortsätta vara på kvaliteten i undervisningen.

Källa: gp.se

Svenska elevers matematikkunskaper en varningsklocka السابق

Svenska elevers matematikkunskaper en varningsklocka

شاركنا تعليقك