Vi vet mer om vart världen är på väg än vart Sverige är på väg

Vi vet mer om vart världen är på väg än vart Sverige är på väg
Sverige har flera unika forskningsdatabaser om global utveckling som håller världsklass. Men kunskaperna om landets egen utveckling i de frågor som vi medborgare rankar som viktigast är det sämre ställt med, skriver Kvartals Henrik Höjer i sin söndagskrönika.

Vart är världen på väg? Det är en bra fråga, och många svenska forskare har varit riktigt bra på att ta försöka ta reda på svaren. Faktum är att flera av de bästa globala forskningsdatabaserna finns i Sverige, eller har koppling till Sverige.

Många känner till World Values Survey, som sedan början av 1980-talet regelbundet mäter värderingar och normer i flertalet av världens länder. Databasen har en viss koppling till Sverige eftersom dess generalsekreterare Bi Puranen – som nyligen skrev en uppskattad och omtalad essä för Kvartal – är verksam i Stockholm.

En annan, betydligt yngre, men snart kanske lika välkänd forskningsdatabas är Varieties of Democracy vid Göteborgs universitet, som mäter demokratiutveckling i världen. Den har 3 000 globala rapportörer och tar fram tidsserier över hur demokratin förändras i världen och har gjort under modern tid.

“” Många svenska forskare har även breda internationella erfarenheter och stora kontaktnät, eftersom vi är ett lagom litet land.””

Verksamheten leds av statsvetarprofessorn Staffan I. Lindberg, som berättar att de har 100 000-tals användare. Han tror att en orsak till hans och andras framgångar är att svenska forskningsfinansiärer har prioriterat saker som global utveckling. Många svenska forskare har även breda internationella erfarenheter och stora kontaktnät, eftersom vi är ett lagom litet land.

Sverige har en lång tradition av intresse för siffror, fakta och noggrannhet. Många känner till att vi har världens äldsta folkbokföring, Tabellverket från 1749, som sedan blev Statistiska centralbyrån.

Det berättar den snudd på legendariske statsvetaren Sören Holmberg, som var med och startade databasen Quality of Government-institute; (QoG) tillsammans med statsvetaren Bo Rothstein.

Det är en annan Göteborgsbaserad forskningsdatabas som undersöker kvaliteten på den offentliga förvaltningen runt om i världen, alltså frånvaro av saker som korruption, nepotism och maktmissbruk – gissel som verkar ha varit mänsklighetens följeslagare sedan urminnes tider.

Sören Holmberg berättar stolt att QoG häromåret fick ett pris för världens bästa nya databas och att projektet har intervjuat hela 200 000 personer. Han påpekar att även Sveriges position som neutralt land kan spela in i framgångarna; många runt om i världen litar på att våra siffror inte ska vara vinklade.

Svensk forskning har även ett generellt gott rykte utomlands. Vi är även ett litet land, där det varit relativt lätt att dra igång sådana projekt.

Det typiska och undantagen

Varför är dessa databaser så viktiga? För att kunna generalisera och jämföra, kommer svaret från Sören Holmberg. Och för att ta fram tidsserier och se långsiktig utveckling eller förändring.

Stora siffror är även bra då de kan brytas ned och analyseras i flera led. Man kan se vad som är typiskt och vad som är undantag – och även ta fram vilka länder eller regioner som är rimliga att jämföra vid fördjupade analyser. Vilka länder eller regioner är outliers i den globala utvecklingen?

Uppsala universitet är inte sämre än Göteborgs i detta avseende. Uppsala conflict data program (UCDP) började i liten skala redan 1978, berättar Peter Wallensteen, idag seniorprofessor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet. Han ledde arbetet med denna databas fram till 2015.

”Vi började för över 40 år sedan med en bandspelare och en timer som spelade in BBC varje natt. De rapporterade ju från krig över hela världen”, minns Peter Wallensteen när jag ringer honom. Sedan dess har våra metoder förbättrats, skrattar han.

“” Kanske finns här ett arv från Carl von Linné… “”

UCDP har samlat data om alla väpnade konflikter i världen sedan andra världskrigets slut, och dess definitioner och data används i forskning och analyser och av media och vid undervisning över hela världen.

En kartläggning av hela världen är ju något vetenskapligt värdefullt, säger Peter Wallensteen – det handlar om att försöka urskilja mönster. Kanske finns här ett arv från Carl von Linné, tror han. Dessa projekt handlar ju liksom hans om att samla och klassificera hela världen.

Kanske ska man även nämna Hans Rosling i detta sammanhang – en vandrande svensk databas som spridit kunskaper om global demografi som få andra.

Dessa framgångsrika svenska forskningsdatabaser som berättar om global utveckling i siffror, kartor och grafer är förstås något att vara stolt över. Kunskapen lyfter oss, frigör oss från vanföreställningar och fördomar – och stillar även den rena nyfikenheten på vart vår värld är på väg. Samtidigt är siffror givetvis inte allt här i världen. En bra diskussion och förståelse ska väl snarare inledas än avslutas i en siffra eller en graf.

Men – detta stora och viktiga forskningsintresse för centrala globala frågor verkar inte alltid matchas av samma intresse för de viktiga frågorna vad gäller Sveriges utveckling.

Hur många människor bor egentligen i landet? Det är faktiskt oklart, uppgav SCB för en tid sedan.

Hur lär man barn att räkna, läsa och skriva bäst? UR:s program Skrivglappet blottlade ännu en kris i vardande; unga vuxna är mycket dåliga på att läsa och skriva.

Hur utvecklas den grova brottsligheten och det exceptionella skjutandet? Detta är förstås svårt att mäta i vissa avseenden, men är det något som verkar efterfrågas så är det mer fakta i denna fråga.

Samt mer forskning om den eventuella kopplingen till Sveriges exceptionella migrationspolitik. Brottsförebyggande rådet undersökte tidigare detta samband, men bra data i frågan är nu över 15 år gamla. Nu är denna rent empiriska fråga något man kan tycka lite vad man vill om, fråga vår statsminister som intagit radikalt olika positioner i denna kunskapsfråga.

Sverige är ett rikt land. Då borde vi även ha råd att intressera oss för de viktiga nationella frågorna och ta fram forskning och databaser som hjälper oss att svara på frågan om vart även Sverige är på väg.

För det är något många är oroliga över. SOM-institutet vid Göteborgs universitet, en bra nationell forskningsdatabas, har nämligen konstaterat att rekordmånga är pessimistiska inför Sveriges framtid – 61 procent.

kvartal.se

Höjd a-kassa förlängs i två år السابق

Höjd a-kassa förlängs i två år

Svenska politiker splittrade om migrationsavtal التالي

Svenska politiker splittrade om migrationsavtal

شاركنا تعليقك